Koldioxidavskiljning kan genomföras på många olika sätt, vilken teknik som väljs beror på lokala förutsättningar.
Där det finns bioeldade kraftvärmeverk är bio-CSS (Bio Energy Carbon Capture and Storage) den bästa tekniken. Även utsläpp av fossil koldioxid kan avskiljas, infångningen görs med samma teknik som bio-CSS och kallas CCS (Carbon Capture and Storage). CCS minskar utsläppen, men kan inte ge minusutsläpp. Avskiljning på ett kraftvärmeverk innebär att koldioxiden efter förbränning fångas in ur rökgaserna, komprimeras till flytande form och därefter infiltreras i porös bergart under högt tryck. Det här sker i regel under havsbotten. Koldioxidavskiljning är vedertagen teknik och har använts i decennier, det som är nytt nu är att tekniken används på ett bioeldat kraftvärmeverk för att kunna skapa kolsänkor.
Förutom förbränning brukar benämningen bio-CSS inkludera koldioxidavskiljning från andra processer som använder biomassa, till exempel pappers- och massaindustrin. Det som är gemensamt är syftet att utnyttja egenskapen att växter och träd fångar koldioxid från atmosfären då de växer, för att sedan lagra koldioxiden permanent. På så vis skapas en så kallad kolsänka, eftersom växterna binder befintligt överskott av koldioxid i atmosfären och koldioxidhalten i atmosfären reduceras.
I biokraftvärmeverket i Värtan förbränns biobränsle för att producera fjärrvärme och el. Förbränningen ger biogen koldioxid som växter tar upp i fotosyntesen igen, på det sättet skapas ett klimatneutralt kretslopp. Sverige har en lång tradition av hållbart skogsbruk och har en väl etablerad infrastruktur för hantering av biomassa. Här finns alltså redan en hel del av den infrastruktur som behövs för en framgångsrik implementering av bio-CSS.
Slutstationen för koldioxidavskiljningen är när koldioxiden har komprimerats till flytande form och tas till lagring. Lagringen av koldioxid innebär att den pumpas ner i sedimentär berggrund, exempelvis kalksten eller sandsten, där den över tid mineraliseras. I dag finns inga möjligheter att lagra koldioxid på detta sätt i Stockholm så därför måste den transporteras vidare med båt till lagringsplatserna.
Stockholm Exergi deltar i ett internationellt samarbete med målet att utveckla möjligheterna att lagra koldioxid i berggrunden i Nordsjön utanför Norge. Samarbetet omfattar sju europeiska företag och påbörjades i september 2019.
Lagring ingår inte som en del av Stockholm Exergis projekt med testanläggningen vid biokraftvärmeverket i Värtan.